Ett år har gått... Ett år som fått marken att gunga rejält!!
Nu är det ett år sen jag uppdaterade... Förra året var ett tufft år för mig och orken för träning och att rida överhuvudtaget var i stort sett lika med noll... En cancerutredning kom emellan och världen vändes upp och ner... Som jag nämnde i tidigare inlägg så fanns min fina fina vän Lovisa där och att hon fortfarande står kvar vid min sida och att hon orkat höra av sig till mig, fortsatt skicka sms och alla samtal att följa med henne ut på ridturer gör att vi idag kommit tillbaks till ridning och funnit glädjen i det igen!! Så många ridturer vi har gråtit oss igenom, när man bara velat kasta sig av hästen och gett henne en stor kram för att hon finns där för mig! Jag är henne evigt tacksam, och alla skulle ha en vän som henne!!! ❤️